Tillbaka.

Inte första gången jag bloggar.
Förra bloggen blev jag så gott som tvungen att avsluta.
Livet blev kaos, allt blev uppochner.
Säkert jätteintressant för folk att följa, men jag hade varken ork eller lust att vräka mig själv o de andra inblandade ut till nyfikna läsare. Vårt kaos var vårt.

Nu är livet annorlunda, HELT annorlunda.
På alla sätt bättre.
Vilket jag ibland måste påminna mig själv om.
Nödvändigheten att vända allt uppochner.
För att jag ska kunna vara lycklig, för att barnen ska kunna bli lyckliga vuxna. Lyckliga vuxna kan jag inte garantera, men förhoppningsvis blir de vuxna med sunda förebilder vad gäller relationer mellan vuxna.
Vill att de ska ha ett hum om vad kärlek är.

För meningen med livet, universum och allting är Kärlek.

Alltid.